Yawara = Mjuk på japanska.
Den här hemsidan kommer att handla om en introduktion till japansk kultur. Den dynamik och balans som finns i fenomen som hälsa, säkerhet och trygghet. De flesta som tidigare träffat på begeppet yawara, har ofta gjort det som en traditionell synonym med termen Jujutsu. Då jujutsu importerades till Väst i slutet av kolonialismen för drygt ett hundra år sedan uppstod förmodligen fler missförstånd än verklig förståelse. Det som kvarstod var ofta ett dussintals tekniker, att använda i självskyddande syfte eller för polis och militär.
I Japan finns en annan historia om Jujutsu och Yawara. Den är betydligt mer sammansatt. Fast ingen av oss samtida på 2020-talet kan riktigt förstå tankesättet, vare sig hos våra förfäder i Sverige för 500 – 1000 år sedan, eller hur de gamla grekerna tänkte för 2500 år sedan. Så är det självklart också för mig och mina japanska vänner och lärare. Vi kan inte riktigt förstå livsvillkoren och tänkande hos de japanska, samurajerna, munkarna, kejsarfamiljen eller bönderna i Japan för 4 – 500 år sedan. Det finns dock mycket som är begripligt och en rad fakta.
Kulturellt ingår Japan i Kanji-kulturerna, precis som Kina och Korea. Kanji som teckenspråk bygger på bilder och symboler. Trots att de talade språken och dialekterna gör att människorna i Östasien inte kan tala med varandra så kan de läsa varandras kanji-berättelser.
I Japan finns en närhet mellan att studera människokroppen för att kunna öka hälsan, behandla skador och sjukdomar (kappou) respektive att ur försvarsperspektiv oskadliggöra en angripare, eller fiende (sappuo). Det lite märkliga är att flera av de västerlänningar som varit ledande i att införa japansk kampkonst i Väst också ofta har haft en liknande koppling. Den första svensken att införa jujutsu här 1908 , Viking Cronholm höll också på att utveckla gymnastik och motionsapparater. Curt Durewall en av de moderna pionjärerna, träffade jag på för första gången på Södersjuhuset 1969, då hans ergonomiska lyftprinciper för sjukvården övades av de anställda. Redan några år tidigare hade jag av de äldre arbetskamraterna på Beckomberga sjukhus, fått lära mig ingripandetekniker som de hade lärt sig av bl.a. Curt Durewall. Det finns många fler exempel.
Min stormästare i Japan håller även kurser inom sjukvården och en av hans elever och min lärare och förebild Yamamoto-san är läkare i japansk medicin och Shiatsu. 2015 då jag var i Japan, hade jag besvär med höger skuldra och fick då en gedigen undersökning och behandling av Yamamoto. Undersökningen vara parallellt både japansk shiatsu och västerländsk medicinsk. Då jag förmodligen såg lite förvirrad ut vid ett utlåtande, sade Yamamoto-san med ett varmt leende: Think symbolic. Jag fick därefter behandling med akupressure, akupunktur samt moxa-behandling där en slags mossa läggs i en plåtlåda, sedan får den brinna för att värma delar av kroppen, samt att andas in röken med ämnen som påverkar immunförsvaret.
Jag fick mina första lektioner i jujutsu då jag var 10 – 12 år (1958 – 60) av min moster som tränat för en av de svenska pionjärerna, samt för Curt Durewall innan han lämnade Stockholm och flyttade till Göteborg. Min regelbundna träning började dock inte förrän jag var 30 år och började med modern (gendai) jujutsu i Stockholms Budokwai i Alvik. Det skulle dröja femton år till, innan jag började lära mig traditionell, koryu jujutsu från skolan Hontai Yoshin Ryu (HYR), grundad i mitten av 1600-talet. Stilens nuvarande ledare, 19:e Soke Munenori Inoue, är för mig av oersättlig betydelse, och jag har nu skolat mig i den koryun under trettio år. De första två åren var lite trevande. Sedan var både jag och min dotter, Emma på en-veckas läger för en av skolans dåvarande lärare och menkyu-kaiden. 1998 kom jag att för första gången möta och träna för 19:e Soke. Då var det klart – detta vill jag nu helt fokusera på och så blev det.
En annan av få koryu-jujutsu som finns i Sverige är Yagyu-shingan Ryu, under ledning av shihan, Per Eriksson i Karlskoga. Per har där på folkhögskolan byggt upp en helt unik, tre-årig jujutsulinje. Det senaste året startade där en distanskurs på halvtid i Shiatsu, som jag och tre av mina vänner från Takenoko Budoklubb i Mariestad nu är deltagare på. För mig har det nu blivit än tydligare om sambandet mellan ökad kropp- och självkännedom tjänar både att bygga hälsa och ökad förmåga att värna sig. Den variant av Shiatsu som tränas under kursen och den Kata dvs. formför undersökning och behandling som utövas har i Sverige vidare-utvecklats av Lasse Stålnacke.
För att återknyta till Yawara och hur jag vill använda den termen och begreppet så tar jag omvägen till en annan del av kanji-kulturen och sambandet är mellan Tai-chi och Qigong. Där anses Taichi vara en lugn och långsam serie rörelser om kan accelerera till Kungfu/Wushu för försvar och kampkonst. Qigong syftar till ökad energi, livkraft s.k. Qi, eller Ki som är den japanska termen.
Min tanke är att för genuina nybörjare. De som är nya för Budo (japansk kampkonst) och Shiatsu så kan man börja med japanskt tänkande, ställningar och rörelser i en form av elementär Yawara. För att inte blanda ihop det med t.ex. kata-träning och högre nivåer av HYR, så blir det den gemensamma grunden som återfinns inom den koryun, men också i stor utsträckning finns på grundnivån i modern Judo, Aikido och annan seriös gendai Budo.
Det vore ett kompletterande första steg då det idag är en bredare krets som kan vara intresserade av seriös budo, t.ex. HYR än för 30 – 50 år sedan.
// Christer Ekman